Blekingecupen – mer än bara en turnering

Blekingecupen blev en helg som kommer att leva kvar länge. Inte för resultatet på pappret, utan för allt som låg bakom varje byte, varje löpning och varje andetag. Våra tjejer klev in i turneringen med mod, hjärta och en vilja som inte går att träna fram – den måste kännas.
De spelade med tejpade knän och fötter, blåslagna ben och ömmande kroppar. De kastade sig in i situationer, räddade straffar när benen egentligen redan skrek efter vila. De blev inknuffade i målburen genom en lättare flygtur, övertryckta över sargen, reste sig upp och fortsatte. För det här betydde mer än smärta.
Det fanns tårar – av trötthet, av panik, av ren utmattning. Men där fanns också glädje, motivation och en otrolig sammanhållning. En grupp som vägrade släppa varandra. Gruppsegern säkrades på målskillnad: +15 mål på tre matcher – ett styrkebesked som talar för sig själv.
I finalen stod de kvar. 2–2 efter full tid. Allt avgjordes i sudden death. Marginalerna var inte på vår sida just den gången, men uppoffringen var total. Förlusten ändrar ingenting i det som faktiskt visades: karaktär, mod och en kärlek till innebandyn som just nu betyder allt för de här tjejerna.
Som ledare är vi otroligt imponerade. Inte bara av helgen i Blekinge, utan av hela resan under säsongen. Utvecklingen – individuellt och som lag – är enorm. Den här gruppen har tagit kliv som inte mäts i medaljer, utan i inställning, ansvar och laghjärta.
Blekingecupen blev ett kvitto. På hårt arbete. På sammanhållning. På att framtiden är ljus.  Vi är stolta. Väldigt stolta.